bigmouth strikes again

Jag tänkte vara lite politisk och skriva något om allt inför valet i USA. Men sen så kom jag på att jag inte riktigt orkar nästan. För det är så deprimerande. USA kan komma att (hoppas hoppas hoppas) få sin första kvinnliga, eller sin första svarta, president. Det är på tiden, kan man tycka. Men USA är ett sånt knepigt land. De har givit oss strålande författare, filosofer, allt. Jag menar, hälften (minst!) av ens husgudar är amerikanska.

Samtidigt är det ett land fullt av dårar. Jag såg på ett reportage om debatten kring Clinton och Obama, när de intervjuade vanliga människor runt om i landet som tidigare röstat på demokraterna (framför allt vita män). De fick först frågan "Tycker du att en kvinna kan vara president i USA?". Nästan alla svarade bestämt nej. Sen fick de frågan "Tycker du att en svart man kan vara president i USA?". Nästan alla svarade bestämt nej. Vad skulle de göra då? Jo, de skulle antingen inte rösta alls, eller rösta på republikanerna istället. Jävla vardagsrasism, och vardagssexism. Hoppas de inte röstar alls. (Jag vet egentligen att allas röst är lika mycket värd, att man ska ha respekt för åsikter och så vidare. Men jag erkänner, jag har inte det. Hoppas att de inte röstar alls.)

Men politik är ju knepigt ibland. Och jag fick ett roligt mail häromdagen som på ett annat sätt än detta visar hur tokiga amerikaner kan vara. Det var roligt. Enjoy!


These are from a book called Disorder in the American Courts, and are things people actually said in court, word for word, taken down and now published by court reporters who had the torment of staying calm while these exchanges were actually taking place.
______________________________________
Q: Are you sexually active?
A: No, I just lie there.
______________________________________
Q: What is your date of birth?
A: July 15th.
Q: What year?
A: Every year.
______________________________________
Q: How old is your son, the one living with you?
A: Thirty-eight or thirty-five, I can't remember which.
Q: How long has he lived with you?
A: Forty-five years.
______________________________________
Q: What was the first thing your husband said to you when he woke up that morning?
A: He said, "Where am I, Cathy?"
Q: And why did that upset you?
A: My name is Susan.
______________________________________
Q: Now doctor, isn't it true that when a person dies in his sleep, he doesn't know about it until the next morning?
A: Did you actually pass the bar exam?
___________________________________
Q: The youngest son, the twenty-year-old, how old is he?
_____________________________________
Q: Were you present when your picture was taken?
______________________________________
Q: She had three children, right?
A: Yes.
Q: How many were boys?
A: None.
Q: Were there any girls?
______________________________________
Q: How was your first marriage terminated?
A: By death.
Q: And by whose death was it terminated?
______________________________________
Q: Is your appearance here this morning pursuant to a deposition notice which I sent to your attorney?
A: No, this is how I dress when I go to work.
______________________________________
Q: Doctor, how many autopsies have you performed on dead people?
A: All my autopsies are performed on dead people.
______________________________________
Q: ALL your responses MUST be oral, OK? What school did you go to?
A: Oral.
______________________________________
Q: Doctor, before you performed the autopsy, did you check for a pulse?
A: No.
Q: Did you check for blood pressure?
A: No.
Q: Did you check for breathing?
A: No.
Q: So, then it is possible that the patient was alive when you began the autopsy?
A: No.
Q: How can you be so sure, Doctor?
A: Because his brain was sitting on my desk in a jar.
Q: But could the patient have still been alive, nevertheless?
A: Yes, it is possible that he could have been alive and practicing law somewhere