30 Rock!

Okej. Det här kanske har sagts hundratusentals gånger. Men. 30 Rock är den roligaste tv-serien just nu. Alla gånger. Om om någon tycker att det går lite trögt i början, att första avsnitten inte är så roliga som alla säger - håll ut! Det blir bara bättre och bättre och bäst.

Ett exempel. I tv-serier gör folk alltid listor för att bestämma sig för kärlek. De radar upp för och nackdelar. Men det är aldrig roligt, Ross och Rachel bråkar och skriker över listan. Grejen med listan är ju att den implicerar att för- och nackdelarna är lika mycket värda. Vilket de ju oftast inte är. Därför gillar jag Liz Lemons lista som givetvis är fantastisk. När hon ska bestämma sig för om hon ska dumpa sin fåniga kille Dennis så hittar hon bland annat fördelarna "fixed the tv" och "makes good chili", samt nackdelarna "racist" och "not super smart". Vem vill inte ha en puckad rasist till pojkvän så länge han kan fixa tvn?

Nåväl. Se det här som en order: den som inte har sett 30 Rock bör göra det. Punkt. För övrigt finns några schyssta gästspel, bland annat DON DRAPER från Mad Men. Lovely.

This soil is bad for certain kind of flowers

The Bluest Eye av Toni Morrison är så bra, det är bara så. En bok som börjar så här:

"Here is the house. It is green and white. It has a red door. It is very pretty. Here is the family. Mother, Father, Dick, and Jane live in the green-and-white house. They are very happy. See Jane. She has a red dress. She wants to play. Who will play with Jane? See the cat. It goes meow-meow. Come and Play. Come play with Jane. The kitten will not play. See Mother. Mother is very nice. Mother, will you play with Jane? Mother laughs. Laugh, Mother, laugh. See Father. He is big and strong. Father, will you play with Jane? Father is smiling. Smile, Father, smile. Se the dog. Bowwow goes the dog. Do you want to play with Jane? See the dog run. Run, dog, run. Look, look. Here comes a frien. The friend will play with Jane. They will play a good game. Play, Jane, play."

och slutar så här:

"This soil is bad for certain kind of flowers. Certain seeds it will not nurture, certain fruit it will not bear, and when the land kills of its own vilition, we acquiesce and say the victim had no right to live. We are wrong, of course, but it dosen't matter. It's too late. At least on the edge of my town, among the garbage and the sunflowers of my town, it's much, much, much too late."

En bok som går från kliché till allvarligt allvar. Den handlar om rasism, incest, om hur grymma människor kan vara, om en sjuk sjuk värld. Det är så briljant gjort att det gör ont.

In memoriam

Den senaste veckan känns som en månad. Minst. När man blir tagen på sängen av obegripligt sorgliga bud så finns det inte så mycket att säga, än mindre någon lust att göra eller säga något alls. Vilket jag egentligen kan låta vara osagt, men det får fungera som en förklaring till min frånvaro.

Min mormor var en riktig kalaspingla ska ni veta. Den tjusigaste på hela söders höjder. Och hon var en fin människa.

bambo balanta badala

Det ulovades fåglar





och underbara människor







och lite färggranna blomster



En dag badade vi i Gambiafloden. Vi klarade oss från arga krokodiler, de ligger tydligen och lurar mycket längre upp i floden. Det var dock med viss tveksamhet vi hoppade i. Vi stod länge på bryggan och frågade gång på gång "no bambo?". Inga krokodiler?