där samlas folket, det är där man ska va

Gosh! En helg med massa stök och bök, mycket att ordna och ta hand om. Men föreställningen på Dramaten blev åh så lyckad! Vår premiär på stora scenen och gud så proffsigt det blev. Ungarna älskade det, grymt. Och Isdrottningen skrämdes och sjöng som ingen annan. Jag är mycket nöjd.

Och så var Linköpingstösen Johanna, flickan med de minsta skorna, och hälsade på. Så fint det var att se henne! Det blir ju nästan aldrig. Vi picknickade och drack vin, sånt som man borde göra mest hela tiden.

Valborg började i Hagaparken med 00talisarna, lite öl och ganska vuxet. Kanellängder och grillade sojakorvar utan vare sig senap eller ketchup. Och soligt! Väldigt trevligt alltså. Sen blev det Uppsala, där alla old time friends befann sig. Om möjligt ännu finare att se alla igen. Liten miss med stället vi stressade in på - de 80 riksdaler vi skakade fram per person till inträdet gick uppenbarligen till någon slags show med lättklädda flickor som dansade runt. Hrrmm. Och musiken var väl sisådär. Men prata och dricka öl kan man göra var som helst, så det var ju ingen katastrof ändå.

Kvällens kommentar, den elakaste och mest citerade, stod ju givetvis Andy för.
- Här har man gått och trott att du är en svår person, som tänker mycket och är djup. Så visar det sig att det bara är linserna.
(Om Andys upptäckt att det ser ut som att man har nära till tårarna med linser, och om Guldfots ständiga nära-till-tårarna-uppsyn.)

Trots Andys något plumpa kommentarer gillar vi honom, och hans band Kusowsky är himla bra tycker jag. Man kan kolla in dem på Myspace om man skulle vilja, låten Dansa gillar jag mest. Lyssna!

Oh well, hemkommen nu. Mor min var orolig att jag var en av de 13-åringar som stökade och blev omhändertagna i Uppsala. "Det var ju så stökigt där i år". Men jag är all right, så nu kan alla vara lugna. Tss.