Min vän johanni skrev precis ett bra inlägg om Valerie Solanas, som jag bara var tvungen att följa upp lite. Jag håller med om att Valerie är grym,¨cool som få. Grejen med henne är att man måste förstå och då blir det briljant. Visst, det är sjukt provocerande att skriva på förstasidan av sin bok att "Manlighet är en bristsjukdom och män är känslomässiga krymplingar". Och man skulle kunna tolka detta som primitiv egocentrisk sjuk feminism. Men Valerie Solanas var ett geni, smart som få. Jag läser SCUM Manifesto som en känga till historien. Det var inte så längesen, faktiskt knappt hundra år sedan, många manliga biologer och forskare påstådde liknande sjuka saker om kvinnor. Och samhället har ju i hundratals år varit a socicety for cutting up women, kanske inte bokstavligt, men nästan. Det har under historien varit okej att påstå att kvinnor bara är ofullständiga män, klart som fan Valerie gör rätt i att påstå att män bara är ofullständiga kvinnor. Bara tankeställaren gör det okej.
Kanske har jag också blivit Valeriefierad av Sara Stridsbergs pjäs på Dramaten strax innan jul: Valerie Jean Solanas ska bli president i Amerika. Det var en av de starkaste teaterupplevelser jag haft, den pjäsen var så sjukt sjukt sjukt bra. Ingela Olsson, Noomi Rapace och Simon Norrthon bland andra var suveräna. Hela pjäsen, musiken, allt var fantastiskt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
haha, men hon målade juh över till sist ändå! då fick hon juh som hon ville.
Skicka en kommentar